Det var på 40-talet....

Då min pappa gift sig med mamma 1942, bestämde han tillsammans med sin bror Uno och sina svågrar Mauritz och Harald att starta mekanisk verkstad i Örträsk.
1944 var pappa 28år, Uno 25år, Mauritz 26år och Harald 23år.
Pappa hade byggt hus "upp i byn" som inrymde Rehnman Cykel&Sport, försäljning av Monarkcyklar som han redan startat  "där hem" flyttade alltså in. Nu bestämdes att huset skulle få en tillbyggnad av två lägenheter och i markplan byggdes verkstad.
Jag är inte säker på vilket år som morbror Mauritz och moster Edit flyttade in i en av lägenheterna och mormor i den andra.
Huset byggdes mitt emot De Tröttas Park och snett mot gamla Posten som också inrymde Apotek.  Det var den runde, gladlynte Viktor Örtelius som var postmästare.                     Örtelius som fick ge namn åt Örträskrosen eller Örteliusrosen
Verkstadsrörelsen Rehnmans Mekaniska byggdes alltså upp av 4 unga företagsamma män som verkligen kunde jobba. Kompanjonskapet pågick ett antal år till dess Mauritz startade egen VVS-firma, Harald började jobba på kraftverksbyggen och Uno blev anställd på Volvo i Umeå.
Kvar var pappa och mamma.
Rehnmans Cykel&Sport sålde allt från metspön, cyklar, skidor, reservdelar. Med tiden utökades sortementet till  motorsågar, TV/radio, moperer och skotrar.
Shell bensin  öppet dygnet runt om så behövdes, leverans av diesel till skogsavverkningar  långt åt helvete in i skogen.
Rehnmans Mekaniska  tillverkning av stegar, broar,  reparerade allt som behövde repareras. Auktoriserad av Volvo.

När pappa fyllt 60år 1976 såldes hela rörelsen till Bröderna Svensson.
Pappa sa: Nu har jag gjort mitt....men så lätt var det inte att bara gå omkring och slå dank, nej det gick inte långt tag förrän han återupptog sina reparations- och tillverkningstalanger. Rustade iordning en liten verkstad på Smedsbacken, där han dagligen tillverkade knivar, rusta upp kopparkärl, egen tillverkning i koppar, reparerade smått och gott åt folk och satt i verkstan och pratade med besökare. Då trivdes han! Kunde när som helst stänga verkstadsdörrn och åka till Sandsjön och fiska.

Idag trivs jag som fisken i vattnet när jag kommer till Smedsbacken, går in i  verkstan och upplever den omisskännliga doften av järn och olja.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0